Top 10 Swedish lp’s

Min topplista med kommentarer på Discogs

https://www.discogs.com/lists/Top-10-Swedish-lps-/586715

Världens ondska är alltid någon annans fel

Det slår mig när jag läser i Jordan B Petersons 12 livsregler att det som feminismen och ofta vänstern anklagar favoritfienden ”extremhögern” för att göra, det gör de själva: att världen är så dålig beror på X. Eller, som psykologen Peterson verkar mena: min värld är inte perfekt och det måste vara någons (X) fel!
X är som ni förstår utbytbar mot kapitalismen, patriarkatet eller mångkulturen/invandringen.

Här får man akta sig. Bästa receptet är väl en genuin osäkerhet över sin egen sanning, och gärna samtal med en meningsmotståndare. Men hur göra det i denna polariseringens tid? Hur göra det när meningsmotståndaren springer ut ur rummet under skrik och rop och okvädingsord?

Vilse i den post-koloniala djungeln

DN kultur försöker hålla liv i en kär debatt som handlar om alla förtryckta och ”rasifierade” människor i världen, vilka man nu utvidgar till litteraturen! Halleluja! När får vi offentliga bokbål? Listor på godkänd litteratur? Kanske en stämpel i stil med ”explicit content” som fanns på cd-skivornas tid?
Tanken i artikeln kanske låter vettig – att man ska respektera människors rätt till sin egen upplevelse, men konsekvensen blir ju att en författare bara får skriva om sig själv, eller i Dostojevskijs ”dialogiska” anda, där karaktärerna står fria från författarens förtryck, typ. Fiktion handlar väl om att fantisera, skriva om andra, sätta sig in i andras tankar och liv? Eller är det bara social-realistiska reportage som är moraliskt godtagbara? (Här stöter man istället på ett äkta moraliskt dilemma – har jag rätt att föra vidare riktiga människors förtroenden till mig? Detta var dokumentärens problem enligt Kieslowski, som följaktligen började med fiktion istället!).
Återigen denna moralism från kultur-vänster håll. Politik och ideologi är överordnad den estetiska formen eller det konstnärliga innehållet.
Det är märkligt att man ständigt återkommer till Oscar Wildes påpekande, från det pryda dubbelmoraliska viktorianska Storbritannien, om att litteratur varken är moralisk eller omoralisk, den är antingen bra eller dåligt skriven.

Olof Lång

http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/vem-har-ratt-att-tolka-andras-liv/

Därför kommer Sverige att fortsätta svika judarna i Malmö

Intervjun från DN (Niklas Orrenius intervju av Obamas sändebud mot antisemitism) är intressant för att den avslöjar hur den svenska PK-mentaliteten fungerar och hur den leder käpprätt åt helvete. Av rädsla för att stöta sig med en del arabiska muslimer understödjer och bortser man från antisemitism.

Det är samma mekanism som gör att man sviker de muslimska kvinnor och flickor som lever under hedersförtryck  – man får inte kritisera islam eller muslimer, de är ju en så ”marginaliserad” och ”utsatt” grupp. Till skillnad från judarna som ju är både integrerade och får nobelpris, så de får liksom klara sig själva, eller i värsta fall, skylla sig själva. (Detta är ju omvänd rasism, eller särbehandling, men handlar förmodligen om vänsterns ständiga försvar av den som är ”underordnad” i vänsterns selektiva ”maktanalys”.)

Det var ju denna missriktade ”tolerans”, eller rädsla för konflikter, eller att stå upp för det historiskt sätt fantastiska samhälle vi lever i – som folk kämpat för och dött för genom århundradena – som man verkar ha svikit på komvux i Helsingborg, då man inte försvarade en lärarvikarie som stod upp för att Förintelsen inte är någon ”tolkningsfråga” utan historiska fakta.

Om Sverige var en person skulle jag säga att denne har allvarliga problem med sin identitet och konflikträdsla, och borde gå i terapi. Det är nämligen jobbigt att stå upp för något, t ex det västerländska moderna och sekulära samhället, för man riskerar ju att trampa någon på tårna, och det kan kosta.

DN

Olof Lång

Insinuant svammel av Sjölin

En märklig ocjh på något sätt manipulativ text, då den är argumenterande men skriven litterärt, alltså har någon sorts outtalda premiss och talar till de redan frälsta som bara sitter och nickar…

Det övertygar inte mig i alla fall. Jag är överlag positiv till Björklund och överlag kritisk till den okunskapsskola som sossarna och 68- vänstern gett Sverige. Men jag är inte upp över öronen i Björklund, och lyssnar gärna på vettig kritik. Men Sjölin tillhör inte den kategorin.

Mitt främsta försvar av Björklund brukar vara att han är den förste på 40 år som ser att det finns problem i svenska skolan och försöker göra något åt det, sen är är inte allt guld som han kommer med. Att önska vore ju en blocköverskridande långsiktig plan för svenska skolan. Men med vem skulle Björklund ha den diskussionen med? Sjöstedt? Baylan? Möjligtvis nåt språkrör, om det finns några vettiga. Fridolin är jag än så länge avvaktande till.

Nä, ni kritiker får allt komma med något saftigt om ni ska ha mage att gnälla på Björklund.

http://www.expressen.se/kultur/sjolin-din-skola-ar-ett-fuskjobb-janne/

Heja Thente! – om medelklassens förakt för arbetarklassen (min åsikt sedan flera år tillbaka)

http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/nathatarna-ger-uttryck-for-de-bortsorterades-rost/

Dansk poesi ett slag på käften – Yahya Hassan

Jo, det har hänt igen, åtminstone i min värld. Ännu en gång har en dansk poet ruskat om världen och verkligheten och säger något absolut livsnödvändigt – förra gången var det Michael Strunge, post-punkens poetiska underbarn(?) som på 80-talet följde tätt i Rimbauds fotspår, och även sa adjö till poesin, för att sedan ta livet av sig.
Nu är det Yahya Hassan, den sensationella poeten som skakar Danmark, omhuldad och hatad, en uppmärksamhet som Strunge bara kunnat drömma om. Men, jag känner samma angelägenhet – det här är på riktigt. Det här är någon som inte viker en tum, arrogant, jovisst, men han har täckning.
Själv har jag aldrig känt så för någon svensk levande poet. Dagerman, Bertil Malmberg, Lagerkvist kanske, och Göran Tunström. Annan svensk poesi är mest svammel. Visst det finns undantag som rör sig i närheten, men ändå långt ifrån: Jacques Werup, Tranströmer, Christine Falkenland.
Jag ser med spänning fram mot att läsa hans diktsamling, än så länge har jag bara sett honom på youtube.

Läs i SvD/kultur – ett par artiklar och en intervju.

Pussy Riot manipulatörer? Fortsatta funderingar om Ryssland

Vad gäller Ryssland, Putin och domen mot Pussy Riot är det kanske inte så svart-vitt som svenska medier vill göra gällande (i vanlig ordning). Det finns aspekter av Pussy Riot som inte är så trevliga eller ens försvarbara. Läs t ex denna skildring:

http://www.lifesitenews.com/news/western-media-concealing-facts-about-female-rock-bands-desecration-of-russi/

En ryskspråkig bekant tipsade om denna, och menade också att svensk och europeisk media svartmålar Putin, och att han bara försvarar Krims ryska befolkning. De på Majdan är ”terrorister” etc. Fan tro’t, men medievinkeln på Pussy Riot manar till eftertanke. Det är alldeles för lätt att luras av svensk media, som ju ofta har slagsida åt vänster.

Svensk naivitet om Ryssland – lyssna inte på experterna!

Återigen får man lära sig läxan – tänk själv. Jag har i flera år tänkt att Ryssland under Putin inte är att lita på. Under flera års tid har man förstärkt sig militärt, gjort truppförflyttningar närmare Europa och Sverige, slagit hårt mot oppositionella. I svensk politisk debatt har mycket lite hörts, och försvaret har bantats ytterligare. Någon sorts ögonöppnare var väl den ryska övningen över Gotland förra påsken.

Jag stötte på en man som jobbade inom försvaret för några år sedan och han bekräftade mina misstankar, själv var han mycket kritisk till svensk försvarspolitik – det enda parti som ville stärka försvaret var SD, sa han.

Nu börjar Sverige och Europa vakna.

Nedan några artiklar som tar upp detta ämne.

P S Hej ryska UD, kommer jag på någon lista nu?

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/fallet-ukraina-visar-vansterns-reflexer_3336336.svd

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/putin-ar-beredd-bade-till-kallt-och-hett-krig_3342992.svd

Dessutom Svd om amerikanske historikern Anne Appelbaum (9 mars), vilket jag inte hittat på nätet.

 

Argument mot könskvotering

Utmärkt argumentation mot könskvotering:

svd

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/exemplet-sahlin-visar-varfor-kvotering-ar-fel_8990498.svd

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/darfor-vill-jag-inte-krympas-till-ett-kon_8291886.svd